Bark Garn · Blogg
Fiberguide: naturliga, cellulosabaserade och syntetiska fibrer
Hur skiljer sig ull, bomull, modal, viskos, lyocell, polyester och andra fibrer? Jämför huvudfamiljerna för garn- och stickval.
Naturliga animaliska fibrer
Fibern är garnets grundmaterial; ursprung och garntillverkningsmetod är separata uppgifter. Fårull, kashmir, alpaka, mohair och silke är animaliska fibrer. Merino och lammull beskriver olika aspekter av ull, medan kardgarn och kamgarn avser spinningssystem. Angorakaninens fiber får inte förväxlas med mohair från angorageten. Kamel, jak, lama och vikunja hör till de mer specialiserade animaliska fibrerna.
Fibrer från växter
Bomull kommer från fibrer runt fröet, medan lin och hampa kommer från stjälkar. Rami, jute, kenaf, sisal, abaca och kokosfiber är också växtbaserade. Alla väljs inte för samma användningar som tröjgarn: kläder, hemtextil, rep, förpackning och tekniska tillämpningar har olika krav.
Bomullens egenskaper och guiden till lin och hampa behandlar urvalskriterierna separat.
Två huvudfamiljer av konstfibrer
Viskos, modal, lyocell och cupro hör till de regenererade fibrerna, där cellulosa bearbetas och formas om till fiber. Acetat och triacetat är cellulosaderivat. Polyester, polyamid/nylon, akryl, elastan och polypropen är syntetfibrer. Tekniska fibrer som kol och glas används också inom textilteknik; de bedöms inte mot samma förväntningar som fibrer för vardagsstickat.
Från etikett till prov: jämförelser
Definiera först hudkontakt, säsong och skötsel. Bedöm sedan blandningsandelar, garnnummer, trådantal, masktäthet, vikt, noppbildning och måttförändring tillsammans. Ett fibernamn ensamt räcker inte för att kalla en produkt ”varmast”, ”mest hållbar” eller ”miljövänlig”.
Guiden presenterar de viktigaste vanliga familjerna; den är ingen lagerlista över alla kommersiella specialfibrer. Kvalitet och leveransmöjlighet hos Bark Garn bekräftas genom prover.